patrikonthemove.blogg.se

Jag har tagit ett kliv ut i vida världen igen och tänkte ta med den som vill igenom denna härliga blogg

Indiens smutsigaste stad, döda kroppar, hundar, kossor och musik

Publicerad 2013-12-11 15:58:15 i Allmänt,

Hej vänner!
Då va det dags för ännu ett fullspekat inlägg, det har hänt mycket på den månaden som gått sen vi hördes sist!
Jag befinner mig just nu i staden Varanasi vilket jag har gjort dom närmaste 3 veckorna, och imorgon lämnar jag. Jag har haft 3 underbara veckor här full med musik och massa spirituella upplevelser,här kommer inlägget, puss!
  
Så efter förra blogginlägget om cameler, israeler och skägg tog jag mitt pick o pack och stack till Indiens huvudstad New Delhi, en stad med fullt ös 24/7 eller som dom säger här i indien "Full Power, 24 h, no sleeping no shower"!
Jag stack från Pushkar vid typ 2 tiden och kom fram i Delhi vid 23 tiden, och eftersom att jag varit i Delhi 3 ggr förra året va jag rätt säker på var jag skulle, det skulle bara vara att gå ut ifrån stationen och sen rakt fram in på Paharganj så va man på backpackergatan, men, när jag kom ut ur stationen möttes jag av en stor väg, en moské och något typ av tempel, blond och 1,92 meter som jag är gick jag runt som ett stolpskott och frågade var Main Bazzar låg, och alla envisades med att jag stod på den, men självklart visste ju jag att Main Bazzar Paharganjs inte såg ut som den gatan jag stod på, så jag gick runt där och försökte leta efter gatan som vad alla försökte säga till mig låg på andra sidan stad. New Delhi har nämligen 3 tågstationer (ganska stor stad med 14 miljoner invånare) New Delhi Station, Old Delhi Station, och något till knasigt namn som jag aldrig kommer ihåg. Jag skulle av New Delhi station men hade hoppat av vid Old Delhi, när detta väll kom till min förståelse kände jag mig direkt  inte längre som 1,92. Så efter en shysst tuctuc färd på 150 INR (15 KR) och 1 mil senare va jag äntligen framme vid min Main Bazzar och inchekad på ett superbt litet rum utan fönster, en säng och ett bord men grymt WIFI, vad mer kan man begära?
 
Nästa dag bokade jag en biljett till Varanasi, traskade runt (denna morgon 1,92 igen) och kände mig nostalgisk, gatan som jag fick min första kulturella chock, blev grundlurad för första gången, panikslagen och fick min största hemlängtan på känndes inte så läskig som den gjorde förra året.
När jag stod där och käkade en tallrik stekt potatis kom 2 svenskar Lee och Kaarel som jag träffade uppe på meditationscentret förbi och vi hängde resten av dagen och hade det supermys.
Nästa dag va det dags för mig att åka till Varanasi, så jag tog min grejer och sa farväl till mina vänner och traska ner till NEW DELHI STATION för att ta tåget klockan 18.
När jag äntligen kommit på tåget, hittat min säng och satt mig till rätta kom 3 tjejer från Amerika, sa att dom hade säterna 29, 28 och 27, konstigt sa jag, eftersom att jag också har nummer 27...
Men efter en nogrannare titt på min biljett kunde vi konstatera att jag hade tagit fel datum och skulle åka dagen därpå, skrattretande som det va så gick jag tillbaks till mitt hotel och mötes av en förvånad blick och efter att ha frågat lite ynkligt om jag fick stanna en natt till så hade jag ett nytt rum med eget badrum och tv, LYX!
Mötte också påväg från tåget en norsk och en brasiljanare som jag träffa i pushkar några dagar tidiagre och vi hängde på kvällen och dagen efter hade vi en härlig lunch innan vi skilldes åt.
Sen sa hej då till New Delhi.
Klockan 19 bar tåget av och denna gång, rätt datum, rätt tåg och rätt plats, nästa Varanasi.
Min härliga svenska vänner Kaarel och Lee
Vimmlet i Delhi
Tåget mellan New Delhi och Varanasi
 
Efter en 14 timmars tågfärd så va vi framme vid Varanasi JN och jag rörde mig bort till Assi Ghat, ett tyst och lugnt ställe i Indiens enligt mig, hektigaste stad. Hittade ett trevligt guest house som jag hade fått rekomenderat. Här hade jag en härlig tid med en Israel (Doron) från meditationscentret som flyttade in hos mig efter 2 nätter och ett par från Italien. Efter en vända med magförgiftning började jag spela sitar, vilket visade sig vara sjukt roligt!
Min lärare Abishek Maharaj är en internationell artist, han spelar ofta i tyskland och hans pappa har besökt vårt kära Svearike ett antal gånger på 70 och 80 talet.
Så jag har nu tagit lektioner i typ 3 veckor, och även köpt min egna lilla sitar som jag kommer resa runt med nu i några månader, tugnt men kul skare bli!
Efter att ha bott i Assi Ghat ett tag kände jag att det va dags att involvera sig i kaoset, så jag flyttade in med Dani, en kille som jag också mötte i meditationscentret, billigare och mer centralt, så istället för 40 minuter hade jag nu 5 min till mina sitarlektioner.
Så dagarna gick, folk kom och gick men jag, Dani, Nadja och Roy (också två från meditationscentret) stanade, så typ en vecka sedan efter jag hade varit hemma hos min sitarlärare fick jag 39,6 graders feber, ganska trist. 
Efter 2 sjukhusbesök, två olika medicinska kurer och en väldans massa sängliggande mår jag nu bra och är tillbaka i lektionssalen men min lärare Abishek Maharaj, men efter 6 dagars feber känner jag att det är dags att röra sig härifrån så imorgon sticker jag till Mumbai och sen ner till Varma Kerala, 31 grader och strand!
 
Här kommer lite foton från mina äventyr här i varanasi!
Min käre israeliska kompis Doron
Buffalos, mååånga buffalos
När du går längst med ganges får man konstat frågan "Boat sir? Best a cheap!" för att göra en båttur
Lloyd, också en kille från meditationscentret som vi hängde med
 

Jaa, kossor och buffalos finns det gott om!
 
Min och Danis lilla ungkarlslya
En liten konsert i stället jag har hållit hus under 3 veckors tid och böjt strängar och drukit chai
Min vän och musikguru Ambishek Maharaj
 
Nästa gång vi ses är jag nere i värmen och glassar mig med chai och palmer, hoppas allt är bra hemma i kyliga sverige. Vi hörs.
TJING!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela